torsdag 15 december 2011

Film vs Bok

Start:
Filmen inleds med att Bruno och hans vänner springer på gatorna i Berlin och leker flygplan. Man ser att dom springer förbi dom finna kvarteren och även de "sämre" kvarteren. Man ser soldater som håller ordning på gatorna och man ser judar som blir tillfångatagna av soldaterna. Man får även se att Maria som putsar bestick inför den sista festen dom ska ha innan dem flyttar. Festen är till Bruno pappa eftersom han har fått en viktigare roll i armen. Man får också se att Bruno leker krig med sina vänner en sista gång innan han ska flytta. Denna scen slutar med att dem åker bil till sitt nya hem.  

Slut: Bruno och Shmuel har gjort upp en plan. Planen går ut på att Bruno ska klä ut sig till en jude med en randig pyjamas som Shmuel ska ha fixat fram åt honom. Bruno ska också hjälpa Shmuel att hitta hans pappa. 
Bruno lyckas gräva sig under stängslet och kryper så småningom under med sin förklädnad. Dom börjar att leta efter Shmuels pappa i en av barackerna. Men väl inne baracken så kommer ett gäng soldater som ber dom att gå ut ur baracken och marschera mot ett annat ställe. Dom marscherar mot en gasdusch. Bruno och Shmuel blir då gasade till döds.
Brunos familj upptäcker efter ett tag att Bruno är försvunnen och dom börjar leta. Dom upptäcker att Bruno på något sätt kommit in på andra sidan av stängslet. Scenen slutar med att familjen förstår att Bruno är död.

Jag har fått en uppfattning om hur jag tror att personerna i boken ser ut och hur dem är. I boken framkom det att Gretel var mycket taskigare i än vad hon är i filmen. Jag tycker även att pappan verkar mer sur och bestämd i boken, Maria tycker jag är mer tillbakadragen i boken och vågar knappt prata med Bruno och Mamman är mer ledsen. Farmodern hade jag ungefär samma uppfattning om som det framkom i filmen. Löjtnant Kotler var mycket hårdare och bestämd i boken och Herr Litz uppfattade jag på samma sätt som det framkom i filmen. Det samma gäller även med Pavel.


I boken är Bruno mycket mer ovetande än i filmen. I filmen får Bruno reda på sanningen genom Gretel och Herr Lizt. Men när Bruno är innanför stängslet tycker jag att han får reda på sanningen om hur det egentligen är.   

Miljön i filmen är både hemsk, vacker och "gammal"
Det som är hemskt är att man kan se skorstenarna och den hemska rök som kommer från dem. Det vackra är skogen man får se när Bruno är på väg till Shmuel och det gamla är det stora huset och inredning etc. 

Jag tycker att boken var mycket bättre än filmen. När man läser en bok så bygger man upp en egen fantasi om hur man tror att saker och ting är. Man får även en mer detaljerad omgivning. I boken fick man reda på allt genom Brunos perspektiv, om hur han uppfattade olika saker. I filmen fick vi se allt från vårt perspektiv och jag tycker att det då blev lite tråkigare.
En annan sak med boken som jag tycker om är att man nästan börjar känna familjen.. Om hur det är och om hur alla mår, detaljer som gör läsningen intressant och levande.  

Bruno uppfattade allt så mycket större i boken och hans egna funderingar och ord fick mig att tycka att Bruno var lite dum. Men när jag såg filmen förstod jag att det inte var så konstigt att han inte visste så mycket om judar och om allt det som händer runt omkring han. Med detta vill jag säga att det är positivt. Man får ett annat perspektiv om hur det egentligen var.      

Men en sak som jag inte gillade med filmen var att dem använde inte vissa saker från boken som jag tycker är viktiga. T:ex att när Gretel fick löss i sitt hår och att man då rakade av håret på Bruno så han inte heller skulle få det. Detta är ett viktigt stycke i boken pga av att det underlättade för Bruno att "se" ut som jude. En annan sak är att i boken var Maria mer tillbaka dragen men i filmen är hon pratsam och glad. Det är små saker som ändrar ens uppfattning om hur allting är.

Barndomen mäts i ljud, och lukter och synupplevelser tills förnuftets mörkertimme börjar växa.
Det citat som står ovan får mig att börja tänka på att man åldras, att man blir vuxen.
Men i filmen tror jag att dom menar att: Bruno uppfattar allting från sitt perspektiv, så som de flesta barn gör. Men när uppfattningen om allt börjar ändras och sanningen börjar komma fram, att mörkertimmen då börjar växa.

Temat i filmen respektive boken är om hur det var under andra världskriget. Jag tror att budskapet är att man ska förstå hur det var i Auschwitz och hur allmänheten reagerade, om hur det gick till.    

Jag läste boken när jag var yngre och då fick jag aldrig känslan att Bruno var dum eller väldigt ovetande. Jag hade lite mer kunskap om vad som hände men inte alls den kunskap som jag har idag. Jag tycker att boken är en bra barnbok och att yngre barn bör läsa den. Nu när jag är äldre tycker jag fortfarande att boken är bra men inte alls på samma sett som då.
Det är femtonårsgräns på filmen vilket jag tycker är lite strängt. Det förekommer scener i filmen som är lite otäcka men inte så otäcka att jag tycker det ska vara femtonårsgräns på filmen.  

Recensentens åsikt. 
(Boken) Svd.
Skildringen är fiktiv. Men genom att steg för steg leda oss till alltmer skakande upptäckter lyckas Boyne suggerera fram en stämning av hopplöshet och skräck, väl så stark som de överlevandes historier.

Denna resserent verkade gilla boken, precis som jag! Att den steg för steg blev mer och mer intressant. Men recensenten tyckte inte att boken skulle vara en barnbok, men det tycker jag. Jag tycker att det är viktigt att man som barn läser denna bok och lär sig historia som är skriven på detta sett. Man får en inblick om hur det var på den tiden och man får reda på de hemska saker som föregick.

Recensentens åsikt. 
(Boken) Bokhora 
Boken känns annorlunda och ny pga det här greppet. Den är lättläst, och såklart både gripande och upprörande med den naiva Bruno. Perfekt för klassläsning för högstadiet som sagt.
Även denna recensent tycker att Boken är en bok för äldre läsare. Men som jag sa innan så håller jag inte med. Boken är skriven på ett annorlunda och gripande sätt vilket jag tycker är intressant och bra. 



Recensentens åsikt. 
(Filmen) tv4

Pojken I Randig Pyjamas är en liten film som ställer de stora frågorna och man bär med sig den långt efter det att eftertexterna slutat rulla. Kort sagt är den det bästa och mest nödvändiga man kan se på bio just nu! Betyg 5 solar.






Denna recensent tycker att filmen är mycket bra och det absolut de nödvändigaste man kan se på bio just nu. Jag tycker inte att filmen var lika bra som boken men det beror förmodligen på att jag har läst boken innan. Men om jag skulle bortse från boken så tycker jag absolut att det är en mycket bra film.  
Det finns mycket att prata och diskutera om denna film vilket jag tycker är mycket positivt. 


fredag 9 december 2011

Pojken i randig pyjamas-slutet

Det som hände var att Bruno kröp under stängslet och skulle på upptäcktsfärd med Shmuel. Till Brunos förvåning var det inte så som han trodde att det skulle vara. Bruno hade förväntat sig lekande barn och äldremänniskor som berättar historier för sina barnbarn. Bruno hjälpte Shmuel att leta efter hans pappa men dom hittar han aldrig. Efter ett tag så blev dom intvingade i ett led och dom började marschera till en barack. Där Bruno, Shmuel och hundratals andra judar blev ihjälgasade.

Brunos familj hittade aldrig Bruno och dom började leva i stor depression. Jag tycker att det var ett mycket bra men sorgligt slutet på boken. Det var verkligen gripande och man blev "ledsen" över att Bruno har dött.
Pappan tänkte på Bruno hela tiden och han började bli elak mot sina soldater. Brunos pappa blev "tom" han började må väldigt dåligt och kunde inte släppa Bruno från sina tankar. Han började uppföra sig allt elakare och saknaden efter Bruno är stor! Brunos pappa börjar bli mindre och mindre omtyckt.

Jag tycker att Brunos pappa är en ond man. Han kanske är snäll mot sin familj men mot de andra personerna (judarna) behandlar han som djur...  Pga av hans arbete tycker jag att han är en ond man.

Om man hela tiden har pratat illa om judarna och hela tiden sagt att dom är mindre värda än andra "varelser" på denna jord, så har folk kanske börjat titta ner på dessa människor. Efter ett tag så har kanske man börjat se judarna med mindre tillit.     

torsdag 8 december 2011

Planering för det sista äventyret

Detta kapitlet handlade om ett av dem alla mötena med Shmuel. Fast detta mötet var extra viktigt.

Shmuel säger till Bruno att hans pappa är försvunnen. 

Bruno berättar för Shmuel att han ska åka tillbaks till Berlin.
Shmuel blir då väldigt förvånad och ledsen men lyfter efter ett tag på stängslet och frågar ifall Bruno vill hjälpa han leta. Bruno och Shmuel tycker båda två att ett perfekt avslut skulle vara att gå på en sista upptäcks färd tillsammans och att upptäcka hur det ser ut på andra sidan. Shmuel och Bruno ska blad annat leta efter Shmuels pappa. Bruno kommer då på en genial idé att att klä påsig en randig pyjamas och krypa under stängslet. Detta ska bli det sista äventyret.

 

tisdag 6 december 2011

Vinflaskan

Kommentera de båda citaten nedan. På vilket sätt är de viktiga för berättelsen? Vilka tankar väcker de hos dig? Vad tycker du om de olika repliker som yttras? Förklara!

   ”Nej”, sa Maria och skakade på huvudet. ”Nej, han är inte någon doktor. Han är uppassare”
   ”Jag visste det”, sa Bruno och kände sig mycket belåten. ”Men varför ljög han för mig i så fall? Det är så konstigt.”
   ”Pavel är inte doktor längre, Bruno”, sa Maria stilla. ”Men han var doktor förut”. I ett tidigare liv. Innan han kom hit.”
(.....) ”Jag förstår inte”, sa han.
    ”Det är det många av oss som inte gör”, sa Maria.

Bruno har funderat länge på varför Pavel jobbar som uppassare när han är läkare. Husan Maria svarar på frågan men säger att om du berättar för någon att jag har sagt det här så kommer vi att råka väldigt illa ut. Dessa citat är viktiga för att man har länge undrat vem Pavel är. Detta framkom tydligt nu. Tankarna som jag får från det här kapitlet är att samtalet mellan Bruno och Maria är spänt. Det krävs mycket mord från Marias sida att berätta detta för Bruno. 

   ”Det finns inga goda soldater”, sa Shmuel.
   ”Det är klart att det gör”, sa Bruno.
   ”Vem då?”
   ”Ja, pappa till exempel”, sa Bruno. ”Det är därför han har en så imponerande uniform, och alla kallar honom för kommendant och gör allt han säger åt dem. Furien har stora planer för honom eftersom han är en så god soldat”



Jag har funderat på varför Shmuel är så förstående och varför han inte säger som det är gällande Auswitch. Detta kanske beror på att han inte vill bli osams med sin nya vän eller att Bruno kommer med mat till honom. Jag skulle själv utnyttjat Bruno på det sättet att jag får mat. Men jag skulle också ha svårt att inte kommentera det Bruno säger.   

Berätta om middagen med Löjtnant Kotler. Vad får vi veta om Kotler och hans bakgrund? Hur reagerar pappan och mamman på det? Varför tror du att Kotler behandlar Pavel så illa?



Vi får reda på att Kotlers relation med sin pappa är mycket dålig. Vi fick också reda på att Kotlers pappa åkte till Schweiz i början av världskriget, kanske för att han var mot den tyska politiken i landet. 
Pappan börjar att ställa massor av frågor som leder till att situationen vid matbordet blir väldigt stel och otäck. Kotler blir då väldigt nervös och tar kanske då tillfället i akt att släppa ut sin ilska och nervositet på Pavel som har råkat att spilla lite vin Kotlers uniform.       

Bruno tar till en nödlögn

Även i det här kapitlet gör Bruno jämförelser mellan sin egen och Shmuels tillvaro och finner likheter och orättvisor. Vad tänker du om det?

Bruno upptäckte att Shmuel hade hade en blåtira en dag och Bruno tänkte då att det inte bara finns dumma pojkar i Berlin. Bruno tycker också att han bor trångt med alla sina 3 våningar och Bruno vill också gå runt i pyjamas hela dagen. 

Jag tänker att Bruno är väldigt ovetande och har inte koll på vad som händer. Han tycker att det orättvist att det bor så många barn på andra sidan av stängslet. Det tyder på att Bruno är väldigt ovetande.       

Beskriv mötet mellan Bruno och Gretel. Är syskonen bara dumma mot varandra och helt olika?

Bruno och Gretel har börjat umgås mer. Den relationen de har fått till varandra började med att Bruno berättade att han har en låtsas vän. Bruno tog tillfället i akt att försöka prata ut om sin nya vän som egentligen är Shmuel med syster. Gretel började då skratta åt Bruno men deras relation till varandra har blivit bättre.   


Något han inte skulle ha gjort.
Vad syftar titeln på? Skulle Bruno ha kunnat agera annorlunda? Förklara.


Bruno upptäckte att Shmuel satt och putsade deras finglas som skulle användas till pappans födelsedagskalas. Han blev då väldigt förvånad och frågade vad han gjorde där. Efter ett tag bjöd Bruno, Shmuel på kyckling men Kotler upptäckte detta. Bruno sa då att han inte kände Shmuel. Men jag tror att han sa så pga av att han är rädd för Kotler. Jag tror också att det var bra att Bruno sa att han inte kände Shmuel. Om inte Bruno skulle sagt så så skulle nog både Bruno och Shmuel få sota rejält för det.        


Sista meningen: Det var första gången de någonsin rört vid varandra.

Kommentera sista meningen. Vilka tankar, känslor, funderingar väcker den hos dig?

Stort!! När dom skakade hand med varandra var det som om dom bekräftade varandras vänskap. Det känns som en bekräftelse på en mycket stark vänskap.  

Är det en bra avslutningsmening på ett kapitel tycker du?
Mycket bra pga av att det framstod så starkt. Ett smart slut på kapitlet.

Mamma får som hon vill

Kapitlet handlade om:
Brunos mamma blir allt olyckligare över att bo i Polen och har då en diskussion med sin man om att flytta tillbaks till Berlin. Brunos pappa håller till en början inte med om att detta förslag för att folk skulle tycka att han inte sköter sitt arbete. Men efter att han funderat på detta ett tag ber han sin barn att komma in i hans arbetsrum, han frågar sina barn ifall dom saknar Berlin. Gretel svarar att hon saknar Berlin oerhört mycket och att hon saknar att ha vänner. Bruno är lite tveksam och svara att det inte spelar någon roll var han bor bara han bor tillsammans med sin familj. Men pappan beslutar då att Brunos mamma Bruno och Gretel ska åka tillbaks till Berlin. Det är ingen bra plats för barn säger han.. 

Bruno är nervös inför mötet med Shmuel då han ska berätta att han ska flytta tillbaks till Berlin


Nästa kapitel kommer att heta: Planering för det sista äventyret
Jag tror att detta kapitel kommer att handla om Brunos samtal med Shmuel. Bruno kommer att berätta att han ska flytta till Berlin. Eller att Bruno kommer att smyga under stängslet..

fredag 25 november 2011

Smuel funderar ut ett svar på Brunos fråga

Likheterna är att båda har "flyttat" från deras hem.
Båda är lika gamla, båda tycker att dom är på fel sida av stängslet, dom har inga vänner. Bruno har också blivit slagen eller illa behandlad av någon. Båda har blivit av med något som dom gillar. Shmuel bar på ett tecken på armen, en jude stjärna. Brunos pappa har ett tecken på sin arm, ett Hitler kors.   

Bruno tycker att det är orättvist att det finns massor med barn på andra sidan av stängslet.
Bruno tycker att det är orättvist att han minsann inte fick en symbol som han kan ha runt armen.

Shmuel tycker att allt som Bruno säger är fel och konstigt. Shmuel vill inte vara på den sidan av stängslet som han är på. Han vill inte vara med alla de andra barnen, och han vill inte ha någon armbindel runt armen.